Posted by on maj 16, 2014 in Okategoriserade | No Comments

MariseMarise Born är en av världens främsta arbetspsykologer, tillika forskare. Hon är professor i personlighetspsykologi på Erasmus universitet i Rotterdam.  Bland meriterna finns också ordförandeskap i ITC, International Test Commission och medlem den internationella kommittén för ISO-standarden om bedömningstjänster i arbetslivet  10667. Nyligen besökte hon Stockholm som excellent opponent på Sofia Sjöbergs doktorsavhandling om urval. Marise gav en egen föreläsning där hon tog upp några trender och tendenser vid psykologisk testning. Här är några axplock.

  1. Testinstruktioner fungerar inte alltid som avsett när kandidaterna hör till en etnisk minoritet.  Begrepp, beteende och frekvenser kan uppfattas helt olika, även efter man har korrigerat för eventuella skillnader i intelligens. Hon lyfter fram behovet av att testa testet, så kallad cognitive pre-testing för att fastställa om och hur kandidaterna förstår instruktioner i allmänhet, specifika ord och uttryck, syfte  och sammanhang med eventuella rollspel. Marise publicerar snart en studie tillsammans med en kollega om detta. Hon lyfter också upp den sk Reference group effect. VI jämför oss alltid med andra men det är inte oviktigt vilken referensgruppen är. När referensgruppen är den egna minoritetsgruppen blir det inga systematiska skillnader mot majoritetsgruppen.  När en kandidat från en minoritetsgrupp jämför sig med majoritetsgruppen tenderar resultatet ligga närmare uppfattningen om den egna minoriteten.
  2. Det finns en föreställning att ju mer situationsanpassat ett test är, desto bättre. Men mer är inte alltid bättre. Testitem kan anpassas, sk kontextualiseras, i olika utsträckning: från det generella ex ”när jag startar något slutför jag det”, via instruktioner ”tänk på ditt arbete”  eller  mer specificerat ”när jag startar något på mitt arbete kommer jag att slutföra det”  till fullt ut : ”när jag börjar arbeta på en rapport som ska publiceras brukar jag….”. I en nyligen publicerad studie av farmaceuters arbetsprestation visar Marise att det är enbart den generella instruktionen som visar kriterierelaterad validitet. Hennes reflektion är att allt för situationsanpassade test mer visar hur man borde göra än hur det faktiskt förhåller sig – som ett slags beteenderecept.
  3. Stressade bedömare blir sämre bedömare. Marise visade att stressade bedömare snabbare stereotypiserar kandidaterna.  Det slår åt bägge håll – såväl positivt  som negativt. Negativ information övertolkas och bedömaren tar bara fasta på sådant som stärker den negativa bedömningen sk negativitetsbias.  Det motsatta ”drabbar” kandidaten som liknar bedömaren på något sätt. Hen bedöms uteslutande positivt.  Att tillhöra en etnisk minoritet påverkar också bedömmare. Flera studier visar att bedömare då tillmäter irrelevant information större betydelse, likaså andrahandsinformation.